Måste vara det sämsta någonsin (speciellt då man är otränad) haha. Ja, jag började använda vår kära cykel igår igen, körde 20 minuter och var helt slut. Då menar jag verkligen helt slut, benen skakade :-o Illa. Körde nu igen då monstret hade somnat en liten stund, inte lika illa känns det med fortfarande jobbigt. Jösses. Tar nog någa dagar innan min kropp vänjer sig igen, har gett mig fan på att göra det varje dag nu + promenader då vädret tillåter.
Klinikbesöket ställde vi in idag, syster får inte ledigt från jobbet och jag har lite andra orsaker :-S
I övrigt känns livet rätt lätt idag. Har fortfarande inte ätit något godis, inga kakor faktiskt. Nu är det inte lång tid kvar heller. Det värsta är borta och mitt humör börjar stabiliseras faktiskt. Tack maken som tror på mig och som alltid vill mitt bästa, du är bäst. Kommer jag att få någon korg någon gång mån tro?! :-D
Sitter och har TV shop på i bakgrunden och tänker på älskarinnan som faktiskt går på deras hogus bogus :-) Men hon är söt, jag gillar henne som fan. Känner hennes pirr ända hit ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du anar inte hur j*vla pirrigt det börjar bli! nu kan man lixom börja räkna timmarna nästan *panik*
Fan va bra du är Jonna! Imponerad av ditt icke-godis-ätande! Och jag saknar dig me, å monstret. Bara för att man inte kan träffas så känns det som att man vill göra det hela tiden. Btw så är min fotovägg, på min fysiska vägg här i mitt rum haha. Men nu är ni med å ni är så fina!
Puss puss gumman
Skicka en kommentar