2013-01-28

Ja, helgen är då alltså förbi igen med en rasande fart och det är måndag morgon. Jag gillar vardag, jag gillar rutiner. Jag imponeras över mina döttrar som var eviga dag då vi ska iväg till dagmamman är lika duktiga. De är lika beroende av rutiner som jag är. De måste få sitta vid TV:n i minst 5 minuter för att gäspa av sig, som Joline säger. De tittar alltid på Rorri. De borstar tänder och hår i soffan. Vi klär på oss i hallen. Vi har våra rutiner. Följer vi inte dem blir det inte riktigt lika roligt. I morse räknade jag inte med att det var nysnö, blötsnö på hela marken så vagnen var mer i vägen än vad den hjälpte. Jag tar vagnen till bilen för att Joline och Jackie ska få sina 5 minuter vid TV:n på morgonen. Många kanske ser det som lathet, jag känner mig ganska bekväm men det är för tjejernas skull. De går upp före klockan 6 varje morgon. De behöver inte stressa, jag underlättar för dem så långt det går. Jag gör ju allt för dem.

Idag blir det rutiner för mig igen då det kommer till maten. Jag missar dock troligtvis träningen då vi ska på Reflexkväll. Joline ser fram emot det. Vi ska till Tyresta by, äta korv och lära oss vikten av att bära reflexer. Reflexer har för mig varit en självklarhet att barnen ALLTID skall ha på sig. Vi är idag bortskämda med att reflexer allt som oftast finns på banrens kläder. Men vi vuxna måste bli bättre. Sedan jag själv tog körkortet förstår jag ännu mer vad min pappa tjatat om i alla dessa år. Därför anser jag att denna information barnen kommer att få idag, tack vare dagmammorna är jättebra. Mer allmäninformation till barnen. Det är viktigt även för oss vuxna att komma ihåg varför vi bör bära reflexer, det kan ju rädda liv.

Joline hann berätta om Gustavsbergs äventyrsbad i morse för dagmamman. Hon är härlig min äldsta dotter. Hon berättade om en av rutschkanorna som man kunde sitta i en stor badring i. Den tyckte hon var obehaglig. Hon och Tomas åkte den tillsammans och det gick av förklarliga skäl jättefort. Tomas vikt + enorm badring = asasnabbt. Kul hade vi i alla fall. Badkrukan Jackie är inte längre en badkruka. Hon hoppar från kanten, "simmar" själv och plaskar precis som sin storasyster. Jag tycker att det är härligt att de har respekt för vattnet men att de inte är fega. De ska våga prova. Annars kan vi åka hem. Det gör de också, med råge. Joline ifrågasatte varför i hela friden hon inte fick åka de största kanorna. De är från 11 år. Ja, för att du kan göra dig illa. Hon godtog det svaret men tyckte att det var dumt. Hon ville åka de stora kanorna. Kanske smyger jag in henne där nästa gång, så hon får prova. Jackie facinerades mest av att simma ute, i strömmen. Hon blir ju däremot smurfblå bara man nämner ordet simhall. Hon är så frusen av sig. Därför värmde vi oss mest i rehab-poolen. Tack och lov att de hade den öppen.

Jag hade planer för helgen, men de blev inställda. Det är ju sånt man får räkna med. Men det är tråkigt. Dock fylldes den ju av andra trevligheter som ni redan läst om.

Snart är det fredag! Jag hoppas att det är då älskarinnan kommer hem, eller är det på lördag? Snart är det i alla fall. Hon är saknad till 1000. Snart skall vi börja städa, packa och fixa!